Maine coon är en robust och storväxt kattras. Katterna utvecklas långsamt och är inte färdigvuxna förrän i femårsåldern. Honorna brukar väga runt 3,5–6 kg och hanarna 6-8 kg.  Katten utvecklades i det kalla klimatet i nordöstra USA där bara de starkaste och största jägarna kunde överleva. Den har mediumstora ögon, stora öron och ser och hör sina byten bra. Maine coonens huvud är av mediumstorlek och ger ett fyrkantigt intryck och de stora öronen sitter högt placerade på huvudet. Kroppen är lång och muskulös, med bred bringa och kraftig benstomme. En stor yvig svans som når från svansrot till skulderbladen, så att katten kan svepa den runt sig under kyliga nätter. Tassarna är stora och runda, ofta med pälstofsar mellan tårna - så kallade "snöskor". Pälsen är halvlång (semilånghår) och silkeslen och den tovar sig sällan. Katterna ska gärna ha krage (växlar mellan årstiderna), pälsen är längre under magen och runt bakbenen. På huvud, skuldror och framben är pälsen kortare. Även öronen är välpälsade, ofta med tofsar på spetsen.

Temperament

Till sättet sägs Maine coonkatterna vara rätt hundlika; de vill alltid vara med överallt och se vad den övriga familjen har för sig. Det är ganska vanligt att de skaffar sig en "favorit"matte/husse som den tyr sig extra till. En Maine coon har ofta lätt att komma överens med andra djur, både hundar och andra katter. Temperamentet är överlag väldigt lätt och stabilt och de är framför allt otroligt snälla. Detta i kombination med dess storlek gör att de gör sig väl förtjänta av smeknamnet "The Gentle Giants". Ett roligt särdrag hos Maine coonen är att den förutom det vanliga jamandet ofta använder sig av ett kvittrande "brrrp", vilket man ofta hör när de är busiga eller då de är ömhetstörstande och vill ha kontakt. En del Maine coonkatter har ofta en förkärlek till vatten och leker gärna med vattenskålen.